Viggosug

Det bästa ögonblicket på kvällen är då jag går in till Viggo och tittar på det sovande underverket. Stirrar ut honom i hopp om att han kanske vaknar.
När detta inte fungerar sträcker jag fram min hand för att röra vid hans. I samma ögonblick tittar Andreas in och väser att jag ska gå ut så han inte vaknar. Kanske att jag inte ska nämna att detta då är mitt mål. Kanske att jag ska låtsas att jag hörde honom gny och att mitt besök handlade om nappinstopp hellre än en önskan att hans stora bruna skulle titta in i mina och vakenhetens stund skulle vara total. Bara så för en stund.
En stund lagom så jag kunde suga in hans doft ner i mina lungor.
Jag låter bli även denna kväll.

Jag förstår att, att väcka min son mitt i sovande stund för att jag vill lukta på honom inte är snällt, men ibland har jag väldigt svårt att låta bli!