Minnen.

Som mest avundsjuk var jag ändå den dagen min farmor tog fram sin fyrklöversamling. Jag var runt sju år och hon berättade att hon varje sommar hittat en fyrklöver som hon sedan sparat, torkat och satt in i en speciell bok där varje klöver var numrerade efter de årtal de var funna. Hon berättade också att dessa fyrklöver hittades inte hur som helst utan de krävdes både skicklighet och tålamod.

Hmm, vad säger man om detta då. Har snart 26 år gammal fortfarande aldrig hittat någon, trots att jag somrarna igenom ideligen fortsätter mitt sökande...