onsdag 7 augusti 2013

Underskattningsbarhet (?)

Du skola ej underskatta hens förmåga.

Detta "budord" tog jag åt mig av lite extra idag när jag klev in i förstföddingens rum ca 10 min efter att en av mina bästa vänner med barn hade anlänt. Jag undrar vad som ledde fram till det nu ser:






Möjliga händelser:


  • Leken "dra-fram-allt-det-mesta-du-kan-och-lite-därtill pågick, dvs detta ÄR leken.
  • En gömd skatt tros vara göms någonstans, frågan är bara vart?
  • En fågel flög in, öppnade garderobsdörren, kastade ut nallarna, drog ut lådorna och passade på att riva ut grejjerna där med (jag menar, hur ofta får egentligen en fågel möjlighet till detta tänkte den nog), rev ner täcke och kudde och sa till ena barnet -Här, sätt dig här, straxt därefter gav han ett batteridrivet piano till den andra och kraxade -Spela en trudelutt är du go!
  • Barnens enda tanke är att sätta dit oss föräldrar, ja men det är la klart, i alla avseenden, alltid;)

Ps, Jag gjorde långkok idag och använde järnpannan för första gången. Varför jag berättar detta? Vill bara ha det sagt;)



Ps 2, En väldigt go vän till mig fick en liten flicka idag! Om jag är stolt? OM jag är!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar